Anders Melin

Anders var en skicklig konstnär, men få kände till det.

Han var en anspråkslös och ödmjuk person som levde ett enkelt liv. Framför allt hade han en stor passion i livet – kärleken till konsten. Han kände aldrig något behov av att söka bekräftelse; den extroverta världen utanför fick andra ägna sig åt. Själv ville han bara måla, måla, måla.

Han utbildade sig och arbetade som ekonom i några år, men ganska snart blev längtan till konsten och behovet av att uttrycka sig för starka. Genom extrajobb och en sparsam livsstil skapade han utrymme för sitt eget konstnärskap.

För Anders var självsamheten självvald och en förutsättning för hans skapande – en möjlighet att arbeta helt fritt utan att bli ifrågasatt. Den blev en plattform för hans dagdrömmar, grubblerier och kreativitet.

Under sina långa promenader längs Österlens kust växte hans djupa kärlek till havet, stränderna och det böljande landskapet. I Stockholm var det framför allt arkitekturen på Södermalm och i Gamla Stan som fängslade honom. Allt detta fångades genom kameraobjektivet och hans känsliga penseldrag på duken.

Anders blygsamhet och önskan att hålla sig utanför offentligheten gjorde att han sålde mycket lite under sin livstid. De få som fick se hans konst reagerade starkt, men Anders ville varken ställa ut eller sälja sina verk. Målningarna var hans liv och själ – och det säljer man inte.

Stilen i målningarna är klassiskt verklighetstroget men med en unik förmåga att fånga ljuset och platsens själ. Det känns som man själv vandrar genom äppellunden…, längs den slingrande grusvägen…, svävar över Österlens böljande landskap… eller så känner du den svala havsbrisen slå emot dig… Anders tar oss med till platserna han älskade mest.

Utställningen 18 april-28 juni i Kiviks Konsthall är ett samarbete med Anders Melins syster Lena Skog. Oljemålningarna är unika och visas bara i Kiviks Konsthall. Målningarna är ett testamente över Anders Melins kärlek till Österlen.